Dräktighet och förlossning är naturliga förlopp som, när tillvaron är som bäst, inte kräver något ingripande från uppfödare eller veterinär. De gånger det inte riktigt fungerar som det ska, i ca 15% av förlossningarna, är det lättare att rätta till ju mer information man har om dräktigheten.
Förberedelse inför parning
Redan innan tiken paras behöver man ofta göra hälsokontroller och ta prover, ofta DNA-prover. Det är rasklubben hos SKK som avgör vilka undersökningar som är relevanta. När det gäller DNA-prover behövs ibland att en veterinär tar provet för att intyga att det är från rätt individ. Det är omöjligt för veterinären att hålla sig ajour med alla olika DNA-provers relevans, den biten måste djurägaren sköta.
Tiken bör också ha aktuella vaccinationer så hon kan att ge antikroppar till sina valpar i råmjölken. Tiken bör vara i perfekt hull, varken bantning eller gödning är lämpligt under dräktighet. Djurskyddslagen förbjuder avel på tikar före 18 månaders ålder. Risken för komplikationer under dräktighet och förlossning ökar vid sex års ålder. Efter fyllda sju behövs ett veterinärintyg på att hon är i skick för att klara en dräktighet.
Parning och beräkning av förlossningsdag
Det tas progesteronprov på ca hälften av alla tikar i samband med parningen. Lyckas man fastställa ägglossningsdagen är bästa parningsdag två dagar senare, och förlossningen nio veckor senare (+- 2 dagar). När man undrar om det är för sent för att para tiken ger ett vaginalutstryk oftast bättre svar än ett progesteronvärde, eftersom det varierar mycket hur högt det stiger på olika tikar.
Foder och nutrition
Det är viktigt att tiken ges ett högkvalitativt foder under dräktigheten. Ger man färskfoder måste man beakta risken för att fodret kan innehålla både abortorsakande bakterier och resistenta bakterier som kan ställa till det om tiken skulle behöva behandlas med antibiotika.
Vaccination mot herpes
Hundens herpesvirus kan orsaka att valparna dör om tiken smittas under dräktigheten. Smittan är vanlig men det är mindre vanligt att den kommer in i den tid då den kan orsaka död hos valparna. Det finns ett vaccin mot herpes som verkar genom att göra så tiken gör antikroppar mot herpes som kommer att finnas i hennes mjölk. Vaccinet ges endast till dräktiga tikar och skyddar inte tiken mot smitta, bara valparna. Vaccinet ges i två doser, en i samband med parning och en strax före valpning.
Diagnostik under dräktigheten
Bästa sättet att fastställa om tiken är dräktig är genom ett ultraljud. Det görs optimalt vid dag 25, då fosterblåsorna är runda och lätta att mäta. I referenserna finns en artikel med formler för att räkna ut förlossningsdag med hjälp av ultraljud. Man behöver vara noga med att inte göra undersökningen för tidigt eftersom man då kan missa en dräktighet. Det tar 14 dagar för de befruktade äggen att vandra ned i livmodern och fästa sig. Man bör inte heller lägga för mycket ansträngning på att räkna antalet fosterblåsor då resorptioner är vanligt även längre fram i dräktigheten. Om tiken skulle resorbera alla sina foster och gå tom har man stor nytta av att veta att hon blev dräktig men inte kunde behålla dräktigheten.
För att säkert fastställa antalet foster är det bäst att göra en röntgenundersökning senare i dräktigheten. Fostrens skelett börjar synas ca dag 45 men beräkningen blir mycket säkrare om bilden tas senare i dräktigheten. Det är värt att se till att tiken är väl förberedd för röntgen. Hon behöver vara välrastad och inte ha ätit nyligen. Material i magtarmkanalen kan skymma valpar och led till feldiagnos. En död valp kan också se förvånansvärt normal ut på röntgen men inte gå att känna igen som valp när den väl kommer ut. En mycket viktig aspekt av fosterröntgen är att fånga upp de fall då en större hund är dräktig med bara en valp, då det ibland leder till att förlossningen inte kommer igång på normalt sätt. Då är det ovärderligt med en beräknad förlossningsdag så man kan göra ett kejsarsnitt innan valpen har dött.
Särskilda hänsyn
Små hundar får proportionellt sett större valpar än stora hundar, och de kan ibland ha det besvärligt under sista dagarna av dräktigheten. De kan ha svårt att äta och att hålla urinen. Det är naturligtvis viktigt att se till att de ändå får i sig energi för att klara sin förlossning.
Om en tik insjuknar under dräktighet är det viktigt att man även tänker på att det kan bero på sjukdomar som inte har med dräktigheten att göra, utan de bara råkar debutera just då.
Fysiologiska förändringar och komplikationer
Dräktighet är ett tillstånd som ändrar mycket i kroppen. I tikens blod ser man en fysiologisk anemi då hon får en större blodvolym. Blodet är hyperkoagulabelt. Dräktigheten är ett inflammatoriskt tillstånd och CRP blir förhöjt.
Ett fruktat tillstånd är dräktighetsdiabetes där tiken utvecklar insulinresistens under påverkan av progesteron. Tiken kan behöva behandlas med insulin fram till förlossningen.
Dräktighetstoxikos är ovanligt och beror oftast på suboptimal utfodring. Tiken får förhöjda levervärden och ketonuri.
Läkemedel under dräktigheten
Om tiken måste behandlas med läkemedel under dräktigheten behöver man tänka på att man även behandlar hennes valpar. Under den allra första tiden skyddas inte embryot av en placenta utan badar i en vätska som liknar tikens plasma.
Fostren är mest känsliga för missbildningar under första trimestern när organen anläggs. Även tikens absorption och metabolism av läkemedel är ändrad under dräktigheten. Det är svårt att extrapolera data från andra djurslag då placentorna är olika.
Antibiotika:
betalaktamantibiotika betraktas som säkra under dräktighet. I betalaktamgruppen ingår t ex amoxillin, vilket ofta blir förstahandsval. Även makrolider och linkosamider kan användas. Behövs andra typer av antibiotika får man göra en risk- nytta kalkyl.
Smärtlindring:
Behövs smärtlindring är opioder att rekommendera.
Avmaskning:
Avmaskning med fenbendazol kan göras från dag 40 och fram till 14 dagar efter förlossning. En tik som någon gång blivit infekterad med spolmask har vilande larver i sin kropp som kommer att migrera till valparna i livmodern och finnas i mjölken.
Mineraler och tillskott
Kalkbrist kan förekomma under dräktighet och laktation. Den kan inte förebyggas genom extra kalkgiva under dräktigheten. Fodret behöver innehålla korrekt kalkhalt och kalk-fosforbalans.
Tillskott av folsyra kan minska frekvensen gomspalt hos valparna hos raser med hög frekvens av denna defekt. Tillskottet behöver i så fall ges från löpets start eftersom det är en defekt som uppstår tidigt.
Tikar som blir kraftigt illamående under dräktigheten kan behandlas med metoclopramid.
Referenser
- Rebuelto M, Loza M E: Antibiotic Treatment of Dogs and Cats during Pregnancy, Veterinary Medicine International, vol 2010, doi:10.4061/2010/385640
- Lopate C: Estimation of gestational age and assessment of canine fetal maturation using radiology and ultrasonograpy: A review. Theriogenology 70 (2008) 397-402
- Holst, B S et al: Inflammatory changes during canine pregnancy. Theriogenology 125 (2019), 285-292.
- Bonnevie A et al: Staying Alive: a questionnaire study on pregnancy outcome and pre-weaning puppy health in Swedish dogs. Theriogenology 2026 Apr 1:254:117814.
- Fontaine E: Food intake and Nutrition During Pregnancy, Lactation and Weaning in the Dam and Offspring. Reprod Dom Anim 47 (suppl 6), 326-330.